Kvällen började klockan 20:00 igår. En något vag knacking på min dörr och en filur vid namn Eric Strand inträder i min boning. Efter en klassisk handskaking samt lite klassiskt små prat om vad som hänt sen sist vi sågs intog vi köket för att skapa dagens första svull. Pannkakor med fruktsallad, sylt och glass fyllde dom tomma talrikarna framför för oss efter några minuters matlagning. Samtidigt dunkar Ted Gärdetads album Droppar av solregn i bakgrunden.
Efter att svullet har lagt sig så gott det kan i magen så tittar vi på klockan och funderar på vad som ska hända denna något halvklara kväll i staden.
Efter några sköna men även osköna tele-samtal blev vårat första mission att ta oss till det rätt så ny-populära utestället Trägården som man finner på Kungsholmen.
Där skulle vi mötta upp våra vänner, Anton och Fabbe!
Kl är nu 21:45 och det ser rätt lungt ut så vi bestämmer oss för att ta en liten promenad längs Kungsholmens vattendrag. 30 minuter senare befinner vi oss utanför det ny-populära stället igen, en liten förändring dock. En 1 timmes kö har lyckats växt fram som en böld kring ingången. Resultatet blev, gå nån annanstans. Eric är rätt lat, jag med, två lata är inte bättre än en lat, så! Kontentan av hela situationen blev, ingen osoft böld-kö för oss. Några steg senare på väg ifrån där vi var några steg innan dyker en tjej upp men en kompis som hängt på nåt ställe där vi också hängt nångång i dåtiden, hon känner genast en samband och ska såklart börja prata. Jag och Eric använder oss av mycket enkla & korta fraser under hela konversationen som: aahh, okej, sweet, så pass, verkligen? sj då? ohhh, coolt m.m. Utan att vi frågade henne något alls lyckades hon klämma in att hon fått en grattis klocka som hon stolt visade upp, en pratande jävla Chepo klocka som varenda jävel har, jag själv har skiten. Lite cool är den, men inte så mycke. Hon lyckades även berätta hon har ett eget klädmärke och visade upp hennes kompis klädnad med ett fruktansvärt obehagligt leende på läpparna. osv. Den här bruden lyckades prata mer om sig själv än vad Brad Pitt gör i om en interjuv om sig själv.
Bläääääääääää, 3 egomenigar senare fick vi nog och drog till Kebab House och åt en stor falafel med extra mycket sås. Sen satt vi där, på kebab stället alltså och försökte komma på nåt funky fresh att göra. Några tankegångare senare stog vi på kungsgatan med en varsin chipspåse i handen och försökte komma på vad vi skulle göra Efter att vi tryckt i oss 500gr chips var.
Helt plötsligt uppenbarar sig en trampcykel-taxi fram för oss, föraren ser ut som en något turkisk version av Ali Boulala, vi stannade Ali och bad han ta hos till en 7/11 som ligger lite avsides. Det vi inte visste var att han även delade ungefär samma obegrännsingar som Ali. Komplett helt jävla vansinnig men fruktansvärt funky fresh kan man säga.
Han bränner ner för hela kungsgatan i en allt för hög fart, kör mot enkelriktat, kör om där man inte ska köra om. Och efter att nästan ha krockat en gång varanan sekund så tror vi äntligen att det är över, men Ali är helt galen. Hoppandes upp för trotaren vid svampen där man inte alls får cykla egentligen kommer han i full fart och tutar och skriker att alla ska flytta på sig och efter att ha hållt på att döda minst 4 pers utanför alla dom rätt ocoola uteställena på stureplan så tvärbromsar Ali mitt utanför 7/11 på sturegatan, jag går in och köper en 88:an till Ali samt 2 Ben and Jerry glassar till mig och Strand. Sen fortsätter denna vansinneshetsåkningen några minuter till innan han släpper av oss vid Humlegården, ger mig hans nummer om jag behöver taxi igen nån gång. Så där står vi något förbluffande över vad som nyss har hänt.
Vi tar en promenad genom Humlan och går hem till mig för att dricka juice. klockan är nu 02:15 och strand går hem och slaggar. Jag känner inte för att sova och tar ett par hörlurar med tillhörande Ipod och beger mig ut, inser dock att jag inte orkar gå så långt och precis då dyker 2 dudes upp som bor i mitt hus som har snott en varsin cykel och ger mig glädjeligen en av cyklarna. Cyklen är ju redan snodd så jag tackar och tar emot. Hoppar upp på cykeln, bläddrar fram och sätter på Billie The Vision and The Dancers på ipoden och beger mig ner till Stureplan på min faktiskt rätt så snabb-rostiga-funky fresha-gamla cykel. Väl nere i köttmarknaden får jag avsmak och trampar över till kungsholmen istället där jag nu för andra gången beger mig mot Trädgården som nu stänger om 30min, gömmer cykeln i en buske och ska försöka ta mig in. Det är inga mer insläpp säger vakten på ett oskönt dörrvakt sätt, jag ber honom en gång till och säger det med en något snällare betoning, vakten tittar på mig, granskar pot-frillan och säger, du ser rätt snäll ut så det är klart du får komma in en sväng. Väl inne dansar jag lite, sncakar med mina allt för fulla vänner samt dricker en läsk som består av hälften cola/fanta, gott!
Dansar lite mer och börjar dansa med en rätt söt med dock oerhört bersuad tjej.
Funderar på om man ska lägga in en stöt men innser snabbt att hon kommer tömma sin magsäck inom 30 minuter, munvägen! Spanar lite mer brudar men känner att jag börjar bli hungrig, så tar cykeln, sätter på lite Bob Marley och trampar hem. Tar en tallrik som jag klär med glass, honug, nötter och lite kanel för att sedan krypa ner i sängen. Väl i sängen sätter jag på Lost In Translation på dvd-spelaren, njuter av glassen till några fina dialoger och somnar in.............!
Så såg det ut igår, funky fresh är ett bra ord för kvällen....
Nu har jag internet igen också..
Syns imorn!
