en stund i en knasig dag........

Han drog den sakta upp och ner, långsamt och försiktigt men successivt ökade han hastigheten så att stimulationen skulle bli något bättre. För att minska friktionen öppnade han korken på den 250 ml´s hudkrämen och tog och ett stadigt grepp om den, han klämde runt den runda tuben så det vita inehållet trycktes ut genom hålet och droppade sakta över föremålet...... Nej det där handlar om nåt annat konstigt.... blä på det där! en stund i knasig dag ska det handla om ju, i och för sig var det där rätt knasigt men dock något snuskigt om man har en snuskig fantasi som jag utgår ifrån att de flesta människor idagens samhälle sorgligen nog har!
Nu kommer sagan om en knasig och minnesfull dag......





Nu har mitt huvud slutat explodera så mycket som det gjorde sist när jag tryckte ner tangenterna på den här bloggen.
I lördags var jag i den lilla svenska byn Sälen dit väldigt många skid med även alkohol entusiaster åker för att fördriva sin deprimerande fritid.
Iallafall så skulle jag tävla i en tävling där och gled dit på mina avlånga rätt smala skidor för att tävla lite. Först på morgonen hade vi tränning som man alltid har på tävlingar innan man ska tävla. Det mesta kändes bra och det mesta gick som det skulle och tiden gick också som den skulle. Så det var rätt sweet, BOOOOM sa det! Det svartna för mina ögon. Jag hade fått ett felskär mellan hoppen jag skulle hoppa i och använt all min fart som jag skulle använt till att hoppa över ett 18m långa snö-hopp till att handlöst slå mitt huvud rätt ner i marken istället.
Helt plötsligt finner jag mig sittande på en bänk med en massa okända människor runt omkring mig ( Det var mina kompisar som tagit hand om mig ). Väldigt suspekt, jag undrar även vem jag är och vart jag är och vart jag bor och varför jag har skidor på mig och lite andra frågor vars svar man i vanliga fall skulle ta för självklarigheter.
Minnesförlust brukar man kalla det för. Slog upp ordet till och med: "Förlora viktiga aspekter av sitt förgångna, identitet och dylikt. Oftast pga trauma eller sjukdom" det var ju precis det som hände mig... cräääzy, vilket sammanträffande!
Sen helt plötsligt så satt jag i en ambulans på väg till ett jäkla sjukhus, jag ville tillbaks till tävlingen ( Hade nu fått tillbaka lite av mitt försvunna minne ) men ambulanstanten sa att det kan bara en doktor avgöra. Så efter en starx och en liten stund satt jag i det sterila sjukhuset på en sån där äcklig brits med lite papper på.
Efter ett tag kom doktorn in och jag berätta vad som hänt, något modifierat dock! Jag glömde berättta om minnesförlusten och att min hjälm gick i två delar och att mitt huvud höll på att explodera. Jag tittade på min klocka och såg att kvalet började om 20min.
Lyckades övertala doktorn att jag var kapabel till att forts tävla. Några starka tabletter senare och efter att den där doktorn undersökt mig lite lätt så skulle jag nu ta mig tillbaks till den där tävlingen som jag dumt nog bestämt mig för att forts tävla i.
Det var nu 10min kvar till att kvalet började. Jag sprang fram till ambulanstanten som stod där och såg tantig ut i personalrummet och berätta att jag skulle tävla i NM om 10 min, först verkade hon lite sur men jag viftade lite på mina öron och då gav hon med sig och körde mig tillbaks till tävlingen i olagliga hastigheter med hjälp av hennes attribut som syns här under.








Och helt plötsligt så stod jag där på starten med en expolderadnde huvudvärk, en minnesförlust, suddiga ögon och en något försämrad balans. Jag vet inte riktigt hur eller vad jag tänkte som vilken sekund som helst skulle kasta mig nedför denna snöbana med massa stora hopp.
Men nu var det dags, jag ramlade till lite och gled ur starttältet...............

To Be Continue